Hoppsan!

Jag höll nästan på att glömma att jag skulle blogga mitt bidrag till Veckans skiss. Inte bra alls. Speciellt inte som jag helt plötsligt fick sådan lust att scrappa en LO för första gången på flera veckor. Men nu har jag tagit mig i kragen igen ;-) Det är min namne i DT- teamet som står för skissen den här gången och den är precis lika fin och inspirerande som alla skisserna är :D Så här ser min tolkning ut:



Visst är han väldigt söt mosters lille O <3 <3 <3 Speciellt i pappas alldeles för stora moppehjälm ;-)

Som bakgrund har jag ett vitt Bazzil CS. Jag tror nyansen heter avalanche. Jag har även lite svart CS som fotomatta. Alla mönsterpappren kommer från EP, "A Boys Life". På några ställen gick pappret sönder lite väl mycket när jag rev av det och då valde jag att sätta några restbitar av mönsterpappren bakom "hålen". Stjärnorna uppe till vänster är "Element Stickers" från samma EP- kollektion. På två sidor har jag stansat med en stans från MS. Alfabetet, "Turquoise Glitter Alpha" kommer från Sassafras Lass.

Textremsorna har jag skrivit ut på datorn och sedan klippt ut ord för ord. Kanterna fick sig en vända med svart Distress Ink Pad.

En lite närmare titt på alla mönsterpappren jag använt.

Kan ni tänka er att jag inte petat dit en enda blomma och hela LOn är helt platt :O Helt klart inte likt mig. Men jag gillar den faktiskt skarpt. Kan ju i och för sig bero på att bästa systerdottern O är fotomodellen och gör LOn så fin ;-) Charmigare unge får man leta efter. Ja, ja! Jag vet att jag är partisk, men tvååringar är bland det charmigaste som finns enligt mig. Fulla av livsglädje, nyfikenhet och hittar på massor av bus, men hela tiden med glimten i ögat för att kolla allas reaktioner. Kan det vara annat än charmigt? :D Kanske dags att byta bort fritidsbarnen mot tvååringar :S Tål att funderas på lite. Kanske inte är lika charmigt att jobba med dem varje dag mot att träffa lille O någon gång ibland. Eller så kanske jag ska ta itu med att få ut min lärarlegitimation och börja jobba som den lärare jag faktiskt är. Svåra livsfrågor det här ;-) Nä! Nu får det vara nog med allvar för idag. Självklart ska ni även få se den fina skissen som Jeanette gjort till oss:

Den uppmärksamme kanske lagt märke till att jag inte försöker få med ett bidrag varje vecka längre. Faktum är att jag trodde att det skulle bli ett litet sommaruppehåll på Veckans skiss så jag hann hämta andan lite. Så blev det ju inte riktigt och till slut kände jag mig så stressad av min egen utmaning så då bestämde jag mig för att ge upp den. Nu är jag med när jag hinner och har lust, vilket får mig att må lite bättre. Min scraplust har kommit tillbaka även om det mest handlar om kort, men nu är jag även på G med LOer igen. Nu ska jag ju inte bara skylla min stress på min egen Veckans skiss- utmaning. Det där var ju helt och hållet mitt eget påhitt att göra. Nej! Jobbet är den största orsaken till min stress, men om man då tvingar sig till att scrappa en LO, fast man egentligen inte har tid, blir ju inte stressen mindre precis. Tvärtemot vad min hobby var tänkt att ge mig ;-) Det ska ju vara lustfyllt att scrappa och det har jag nog hittat tillbaka till igen :D Tack och lov!

Nog gnällt om detta nu. Ha det bra så hörs vi kanske om en vecka eller så igen :D

Jeanette